Fredag

Så var det då fredag! Äntligen! Nu väntar en kväll med tända ljus, grillade revbensspjäll och ett glas vin framför Let's dance! låter kanske inte så skoj men efter en veckas introduktion på nya jobbet är det faktiskt vad jag längtar efter. Kravlöst, att bara få slå sig ner i soffan utan att behöva laga mat, tända ljus och slippa använda hjärnan.

I mitt nya jobb går det mycket tid till att tänka och bemöta. Ett jobb där jag ständigt kommer i kontakt med människor i kris. Föräldrar till barn som behöver mer eller mindre insatser av olika specialster, där livet inte blev som man tänkt. Hur kan det vara?? Emily Pearl Kingsley beskriver det så här:

VÄLKOMMEN TILL HOLLAND

Att vänta barn är som att planera en sagolik semester till Italien. Du köper guideböcker och gör upp underbara planer: Colosseum, Michelangelo, gondolerna i Venedig. Du kanske lär dig några användbara fraser på Italienska. Allt är mycket spännande!

Efter månader av spänd förväntan är det äntligen dags. Du packar dina väskor och far iväg. Flera timmar senare landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland"

"Holland??!!, ropar du "Vad menar ni med Holland? Jag har beställt resa till Italien! Det är dit jag ska. I hela mitt liv har jag drömt om att komma till Italien."

Men flygresan har ändrats. De har landat i Holland och där måste du vara kvar. Det viktigaste är att de inte fört dig till en hemsk, ful och smutsig plats med pest, svält och sjukdomar. Den är bara annorlunda.


Så nu måste du gå och köpa nya guideböcker. Du måste lära dig ett nytt språk. Och du kommer att möta helt nya människor som du aldrig skulle ha mött annars. Det är bara en annorlunda plats.
Tempot är långsammare än i Italien: det är inte så tjusigt. Men när du har varit där ett tag och återhämtat dig så ser du dig omkring...

Och du börjar lägga märke till att Holland har väderkvarnar...

Och att Holland har tulpaner...

Och i Holland finns det till och med målningar av Rembarndt.


Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien, de talar vitt och brett om hur underbart de haft det där. Och under resten av ditt liv kommer du att säga:

"Ja, det var dit jag skulle ha rest. Det var det jag hade planerat"

Och den smärtan kommer aldrig, aldrig någonsin att försvinna...

Därför att förlusten av den drömmen är en mycket betydelsefull förlust.


Men... om du ägnar ditt liv åt att sörja att du inte kom till Italien, så blir du aldrig fri att uppskatta och njuta av allt det sällsamma, det underbara med Holland.

Var rädda om varandra
Carina


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0